Av Timråpartiet, den 29 juni 2018 [DISPLAY_ULTIMATE_SOCIAL_ICONS]

Redan 2013 tog hon tillsammans med läraren Lena Bergkvist (S) (som tyvärr har avlidit), slag i saken och gjorde en namninsamling i Timrå kommun, ett skoluppror (ST 3/5 -13). Anledningen var att de ansåg att skolpolitiken var otydlig och inte prioriterad i kommunen. Alla nedskärningar inom skolan var inte acceptabel. Under många år har skolan i Timrå fått hård kritik och protesterna har avlöst varandra.

– Eftersom vi fick något gehör i Socialdemokraterna, utan stället blev utmobbade för vi stod upp för det som var rätt, så valde jag med flera andra gå vidare och bilda ett eget parti, Nätverk Timrå som senare bytte namn till Timråpartiet.

Timråpartiet har sedan dess växt och är ett lokalt parti bestående av medlemmar av alla politiska färger.

– Vid en rankning som SKL gjorde 2015 låg vi på 286 plats av 290. Lärarförbundet som årligen gör en ranking över bästa skolkommun, låg vi år 2016 på plats 279 av 290 och ifjol på plats 250, 40 platser från botten. I andra undersökningar har vi legat sämst i hela Sverige under stora delar av 2000-talet. Det är ett dåligt resultat. Allt fler barn väljer att gå i skolan utanför kommungränserna, och vi kan inte längre rycka på axlarna och blunda för den utveckling som sker, föräldrar är upprörda, säger Lotta Borg som berättar om vikten av att skapa en likvärdig skola för alla, en skola som är anpassad utifrån barnens behov och som inte stänger något barn utanför.

Viktigt att hjälpa barn med särskilda behov 

En fråga som är viktig för Timråpartiet är att skolorna har resurser för barn med diagnoser eller barn med speciella behov, då det just för dessa barn är avgörande att det finns möjlighet till anpassad undervisning och stöd i skolorna.  Många föräldrar som har barn med diagnoser har berättat att undervisningen många gånger står eller faller beroende på vilket engagemang deras lärare har.

– Det är inte meningen att en lärare ska behöva arbeta under stressade och pressade förhållanden för att det inte finns tillräckligt med resurser att tillgå.  Jag har själv erfarenhet av hur det fungerar i skolan, min son har en diagnos och vi fick kämpa när han gick i skolan. Det har också gjort att jag valde att engagera mig i föreningen Attention Sundsvall/Timrå som är en intresseorganisation för neuropsykiatriska diagnoser som exempelvis ADHD och autism. Idag är jag ordförande för föreningen.

Några konkreta åtgärder som Timråpartiet vill genomföra är att minska barngrupperna i skolan och förskolan. Det kommer att ge en bättre arbetsmiljö för både lärarna och eleverna. Lärarna får dessutom mer tid över för att kunna hjälpa de barn som behöver extra stöd.

–Vi anser också att man måste anställa fler resurser, som specialpedagoger och kuratorer, och att man arbetar mer i team i skolan för att snabbt kunna sätta in de resurser som behövs.

Risk för hemmasittare

Barn med en diagnos riskerar att bli hemmasittare eftersom de inte upplever sig förstådda och för att de inte får den undervisning/pedagogik som de behöver. Ett annat problem är att barnens föräldrar får kämpa för att bli betrodde och det kan leda till att någon av föräldrarna blir sjukskrivna på grund av stress. Det sliter att behöva kämpa med skolan om det som ska vara så självklart. Enligt Lotta ska det inte behöva gå så långt.

– Alla ska ha rätt till en rättvis skolgång anpassad efter ens behov.